Sommartips1

Sommartips 1 -makro/närbildsfotografering.

Tänkte göra några inlägg med tips på vad du kan ägna sommaren åt med din kamera. Denna tiden finns det ju egentligen hur mycket som helst att rikta objektiven mot. I den första delen tänkte jag ta upp något som många tycker är riktigt kul – makrofotografering. Definitionen är väl något flytande vad som är makro eller vad som är en närbild, men det spelar ju egentligen ingen som helst roll. Huvudsaken att man tycker det är kul!

Utrustning för makro/närbildsfotografering

• Nummer ett är ju ett makroobjektiv. Om du är  intresserad av att komma småkryp och växtdelar riktigt nära är det en investering som du kommer att ha stor glädje av. Ett tips på ett jättebra makroobjektiv är Tamrons 90mm F2.8 (ca 4500:-). Det korta telet gör att du kan vara en bit ifrån det du fotograferar och det är dessutom lättare att få en oskarp bakgrund/förgrund.
• En annan möjlighet är mellanringar som du placerar mellan objektivet och kameran. Du får betydligt bättre närgräns, men kan i det läget bara ställa skärpan på det som är nära. Passar bra både till din normalzoom och till tele (om du kör på vidvinkelläge kan du komma extremt nära så att motivet ligger på linsen).
• Om du innehar ett långt tele med hyfsad närgräns är det perfekt till närbildsfotografering. Du får kort skärpedjup och kan vara en bra bit ifrån motivet.
• Bra stöd för kameran. Ett stativ är naturligtvis det bästa, men kan i låga fotograferingsvinklar vara ett hinder. Ett bra tips är då en påse med bönor eller ris i som du formar som ett markstöd och lägger kameran på.
• Reflexskärm har jag tidigare skrivit om här. Det är ett bra verktyg för att lätta upp skuggor samtidigt som du kan få ett bra vindskydd.

6 tips för bättre makro/närbilder.

1. Tänk på bakgrunden. Använd en stor bländare för att få så oskarp bakgrund som möjlig
   

   200mm makro, 1/125 sek, F5.3, iso 400

2. Lägg gärna något i förgrunden som inramning. Se bara till att det blir tillräckligt oskarpt (stor bländare, förgrunden nära linsen)
   

   200 mm makro, 1/1000 sek, F4,5, iso 400

3. Ställ skärpan manuellt. Det är svårt för autofokusen att hitta rätt, särskilt om det är saker framför det du vill ha skarpt. Se bara till att kameran och du är överens om var skärpan ligger. Se artikeln om diopterinställningen. 
   

   200mm makro, 1/80 sek, F4,5, iso 200

4. Fotografera gärna växter i skugga med en solbelyst yta i bakgrunden. Särskilt effektivt vid det varma morgon-och kvällsljuset.
   

   310mm (200-400), 1/250 sek, F4, iso 200

5. Överraska, låt gärna huvudmotivet vara oskarpt
   

   400mm (200-400), 1/30 sek, F5.6, iso 200

6. Leta former i naturen och odla din kreativitet. Linjer, mönster, former; Hittar du en form hittar du ofta fler.
   

   200mm makro, 1/3 sek, F14, iso 200

Det var del 1 av sommartipsen. Nästa del kommer att handla om djur och hur och när du bäst fotograferar de lite större djuren.

Lycka till!

Om du inte kan se kommentarsfältet, klicka här!

Beanbag

Bönpåse – Tips från Kristina

Kristina Eriksson, Hyssna har kommit med ett jättebra tips som jag återger här:

Sensorn

Några bra saker att veta om sensorn i din kamera

Ska försöka att reda ut begreppen vad gäller sensorn och dess olika storlekar. För det första, sensorn är den elekroniska mojäng som sitter där filmen satt förut. Den består av ett antal pixlar oftast benämnda “megapixels” eftersom det handlar om ett antal miljoner pixlar som tar emot bildinformationen. T.ex. 16 Mp som alltså är 16 miljoner pixlar.

Så långt är allt väl. Sedan den digitala kameran introducerades har ett antal olika sensorstorlekar set dagens ljus från kompaktkamerans lilla till mellanformatskamerans stora sensor.

Storleken har betydelse!

Ju större sensor desto större (och fler) kan pixlarna vara som tar emot bildinformationen. Det medför att du med en större sensor får:

• en bättre detaljåtergivning
• större dynamiskt omfång (klarar större kontraster)
• mindre brus (störningar i form av ljus-och färgprickar) .
• ett kortare skärpedjup d.v.s. snyggare oskärpa på bakgrunder.

Olika sensorstorlekar – olika bildvinkel.

Vad vi i dag kallar fullformatsensor är en sensor med samma storlek som tidigare småbildsfilm (24x36mm). Dessa finns i de  dyrare kamerorna som t.ex. Nikon D4, D700 och Canon 1D Mark IV. I de flesta andra kameror sitter en sensor som är mindre. Nikon har Aps-C-sensor (23,6×15,7 mm), Canon Aps-C (22,2×14,8 mm). Olympus har valt en ytterligare storlek, Micro fourthirds (17,3×13,0 mm) medan kompaktkamerorna har ytterligare mindre storlek (6,2×4,6 mm).

En större sensor ger en större bildvinkel (du får mer med i bilden). En mindre sensor med samma brännvidd på objektivet gör att du får en mindre bildvinkel (du får med mindre i bilden). Detta kallar man ibland för en brännviddsförlängning, men det är inte riktigt sant. Det är snarare en bildvinkeln som förändras. Se bilden nedan där filmplan är där sensorn sitter. Mörkblå linjer illustrerar ljusinsläpp på en fullformatskamera och de röda en kamera med Apc-sensor. Notera den smalare bildvinkeln på den senare sensorn. Se vidare på http://www.xplane.se/index.php?id=93 där jag lånat bilden.

Jämfört med fullformatskameran räknar man fram en s.k. förlängningsfaktor på brännvidden på t.ex. Aps-C-sensorn. Den ligger på 1,5 på Nikon och 1,6 på Canon. Brännvidden 50 mm som vi kallar normal på en fullformat blir då på en Aps-C 35 mm (35 x 1,5= ca 50mm). En 50 mm brännvidd på Aps-C-formatet blir då 75 mm (50×1,5 = 75 mm).

Var det här krångligt så får du ett råd här: Skit i all denna information och ge dig ut och fotografera. Tekniken är inte så viktig att känna till – bildresultatet och din kreativitet är viktigare!

 Om du inte ser kommentarsfältet, klicka här!

Diopterinställning

Diopterinställning – så får du skarpa bilder

För en tid sedan hade jag en fotokurs där en av deltagarna klagade över att hennes bilder blev oskarpa när hon gick över till att fotografera manuellt. Vad hade hänt? Var det något fel på kameran? Det hade ju blivit helt ok förut (kanske fel på kursledaren:-)). Efter ett tag kom vi fram till att hon nu hade börjat att ställa skärpan manuellt och att det var då som problemet dök upp. Då var det helt plötsligt alldeles klart var felet låg – sökaren var felinställd.

Vad är det som händer?

Jo, när kamerans autofokus får bestämma ställer den in rätt skärpa (får man ju hoppas, finns undantag där också). När du så ska ställa in skärpan själv kanske inte dina ögon stämmer med sökarens inställning. Då måste du göra en diopterjustering.

Diopterinställning

Gör så här för att justera diopterinställningen:

1. Sätt kameran på stativ
2. Ställ kameran på autofokus och fokusera med mittenfokuspunkten på t.ex. en text. Rikta kameran ca 45 grader mot texten.
3. Låt kameran ställa in fokus på den valda punkten (texten)
4. Samma ställe som kameran har ställt in skärpan på ska du också uppfatta som skarp
5. Vrid på diopterratten (är lite trög) tills du ser det kameran ställt skärpan på som skarpt. Justeringen görs i “snäpp”.
6. När du och kameran är överens om vad som är skarpt i bilden kommer du alltid att få skarpa bilder när du ställer fokus manuellt i framtiden!

De flesta människor behöver göra en liten justering. Om du är långsynt (du behöver optisk hjälp att fokusera på närliggande föremål), behöver du en ‘+’-justering för att få skärpa. Om du är närsynt krävs en ‘-’-justering.

 Om du inte ser kommentarsfältet  klicka här

Minnesluckan

Minnesluckan eller vad du behöver veta om minneskort

Jo minnesluckan är sånt som jag ofta drabbas av. Skämt åsido så ska det här inlägget handla om minneskort och vad som kan vara värt att veta om detta ämne så att du inte drabbas av minnesförlust:-) (Nej, inte nu igen!)

Olika typer av kort

Det finns två korttyper för systemkameror:

• Compact Flash – dessa kort sitter i de lite dyrare semiproffs – proffsmodellerna. Dom är snabbare än SD-kort
• SD-kort sitter i de flesta konsumentkameror. Fungerar på samma sätt som CF-korten men skriver betydligt långsammare.

Utrymme

I dag finns det kort från 2 till 64 GB i en massa olika prislägen. Tycker personligen att det fungerar alldeles utmärkt med kort på 4-8 GB. För stora kort innebär ofta en väldig massa bilder att ta hand om på en gång. Utnyttjar du filmning i systemkameran kan det dock vara nödvändigt att använda korten med mer utrymme då filmen slukar minne.

Snabbhet

Varför ska jag ha ett snabbt minneskort och vad är ett snabbt kort? Här följer en förklaring.

• Fotograferar du mycket seriebildstagning  t.ex. fåglar, djur eller sport? Då är snabbheten viktig. Kamerorna kan ta ett begränsat antal bilder i följd innan det blir stopp för att bilderna ska från kamerans buffert till kortet. Ju snabbare kort desto snabbare går det.
• Fotograferar du i RAW och seriebildstagning är det ännu viktigare då RAW drar ner antalet bilder du kan ta i följd
• Filmar du? Återigen så kräver filmen snabbare minne för att skriva från kameran.
• Tänk på att det inte är någon idé att köpa snabbare minneskort än vad din kamera klarar av att hantera. Kolla i bruksanvisningen.

Snabbheten är uttryckt i MB/sek. När det gäller SD-kort går de alltifrån 2 MB/sek till 45 MB/sek. Ibland ser man att det står klass 2, 4, 6, 10 etc. det motsvarar då skrivhastigheten. UHS-1 är snabbast. Compact Flash har kort som skriver upp till 95 MB/sek. De kan ha lite olika beteckningar som betyder olika snabbhet. Se tabell här:

• 66x – 10 MB/s
• 100x – 15 MB/s
• 133x – 20 MB/s
• 300x – 45 MB/s
• 600x – 90 MB/s
• 633x – 95 Mb/s

 Hantera minneskorten så här

• Formatera kortet i kameran som du använt för att ta bilderna med.
• Ha fler än ett kort och formatera när du sätter i ett nytt i kameran. På så sätt har du kvar de gamla bilderna om något skulle gå snett i datorn
• Köp snabbt kort om du filmar eller fotograferar med seriebildstagning.

Det här inlägget ingår i en serie på fotoutbildning.com där jag tipsar om diverse saker för att du ska bli ännu gladare och nöjdare med dina bilder.

Fotoutbildning on-line

Nu närmar det sig lanseringen av fotoutbildning på distans. Jobbar för fullt med att färdigställa det hela. Blir det inget tekniskt strul (hur skulle det kunna bli det?) så är den färdig i början av december eller kanske i slutet av november.

Fotoutrustning del 2

Objektivet viktigt för resultatet

Fotoutrustning del 2

Vad du måste veta innan du köper nya objektiv till din kamera.

I förra inlägget berörde jag de olika kamerorna och vad du bör tänka på inför inköp av utrustning där. Nu tänkte jag gå vidare och ge tips och råd om objektiv.

Skräpobjektiv framför kameran ger skitbilder!!!

Jo så är det. Köper du en dyr systemkamera och nöjer dig med det billiga objektiv som ofta följer med i ett “kit” så får du bilder därefter. Ett enkelt råd är att köpa kamerahuset för sig och sedan lägga till lite för att få en bra normalzoom. Längre ner får du tips om objektiv som är relativt billiga men som presterar bra.

Först en sammanställning över olika objektiv och dess användningsområde.

• Normalzoom – följer ofta med kameran som sagt men satsa gärna på ett med bättre kvalité. Normalzoomen har brännvidden ca 18-55 mm (fullformat 24-70 mm). Passar till allt från landskap till porträtt.
• Vidvinkelzoom – brännvidd från ca 10-20 mm (fullformat ca 16-35 mm). Utmärkt för landskapsfotografering där du vill ha “drag” i bilden där något i förgrunden leder blicken in. Interiörer är ett annat område (inte de allra vidvinkligaste).  
• Telezoom – brännvidd från ca 55-300 (fullformat 70-400). Det här är objektiv om lämpar sig för djurfotografering men som också fungerar för landskap och även vid växtfotografering. Lätt att plocka ut detaljer i landskap och att få behaglig oskärpa i bakgrunden vid blomfotografering.
• Makro – objektiv för fotografering i skala 1:1. Växter, insekter är självklart motiven men fungerar jättebra som porträtt-objektiv.
• Fasta brännvidder – förutom makro finns flera andra objektiv som ofta är ljusstarka och av hög kvalité. 50 mm är t.ex. ett billigt och bra val.

Det viktigaste att tänka på när du köper objektiv.

• Ljusstyrkan – det är objektivets största bländare. Två typer finns när det gäller zoomobjektiv. 1) Objektiv med variabel ljusstyrka t.ex. 3.5 – 5.6. Här är ljusstyrkan 3.5 i det vidvinkligaste läget och 5.6 i teleläget. Dessa objektiv är billigare och lättare, men det går inte att få samma snygga oskärpa som med nästa. 2) Objektiv med fast ljusstyrka har samma ljusstyrka i hela brännviddsomfånget t.ex. 2.8. Dyrare, tyngre men med bättre kvalité.
• Zoomomfånget. Det har kommit flera objektiv med ganska extrem zoom t.ex. 18-200 och 28-300. Vill du ha en bra bildkvalité, köp inte dom. Nästan alltid är det betydligt sämre skärpa i teleläget undantaget några riktigt dyra pjäser.
• VR-funktion eller inte. VR=vibrationsreducering gör att du kan fotografera med ungefär 2 gånger längre slutartid än vanliga. Fotograferar du mycket på frihand kan det vara jättebra. Ju längre brännvidd desto mer skakningsrisk. Vid stativanvändning är finessen inte nödvändig.
• Byggkvalité, vädertätning etc. Har du vädertätad kamera är det ju bra om objektivet också är det.

Några bra objektiv i den lägre prisklassen.

Originalobjektiv dyrare men med bättre byggkvalité. Dessa tar jag inte upp här.

• Sigma 18-50/2.8 EX DC . Ett toppklassat objektiv för APC-formatet
• Sigma 24-70/2.8 EX DG HSM  för fullformatskamera (passar givetvis APC-format också)
• Tamron 17-50/2.8 DI II SP XR för APC-format. Finns både med och utan VR.

• Sigma Objektiv AF 70-200/2,8 APO EX DG OS HSM. Med VR men det finns en något billigare utan.

• Sigma Objektiv AF 100-300/4,0 EX DG APO IF HSM. Toppbetyg!

• Tokina Objektiv AF 11-16/2,8. En vidvinkelzoom med hör ljusstyrka för APC-formatet.

• Tokina Objektiv AF 16-28/2,8 AT-X PRO FX. Ljusstark vidvinkelzoom för fullformatare.

Hoppas du blev något klokare av detta. Gå gärna vidare och registrera ditt medlemskap överst till höger på sidan så kommer du framöver att få tillgång till ytterligare tips och rabatter på fotoutbildning. Fotoutbildning på distans (on-line) släpps i slutet av november och som medlem kommer du att få ett extra bra erbjudande.

Fotoutrustning del 1

Så väljer du rätt fotoutrustningen del 1.

Nikon D700, 24-70mm, iso 800, frihand

I några inlägg framöver tänkte jag tipsa lite om mina tankar kring fotoutrustning, främst med tanke på naturfoto. I denna första fotoutbildning tänkte jag fokusera på kamerahuset.

Vilken kamera du ska välja beror till stor del på följande saker:

• Vilka är dina ambitioner – hobbyfotograf, seriös amatör eller proffs.
• Vad har du tidigare haft för utrustning – passar gamla objektiv, är du van vid ett visst märke.
• Knappar, menyer och reglage – placering och hur de passar ditt grepp.
• Ekonomin.

Grovt sett kan man dela in systemkamerorna i 4 olika kategorier:

1. Instegsmodeller
2. Seriös amatör
3. Semi-proffs
4. Proffs

De viktigaste skillnaderna mellan de olika kategorierna.

Instegsmodeller.

Här hittar du de billigaste modellerna där målgruppen är de som kanske använt kompaktkameror förut och nu vill ta steget upp till systemkamera. Kamerorna är relativt enkla att hantera, men saknar vissa finesser. Ofta finns det olika guider för att fotograferandet ska gå lätt. Givetvis går det också att fotografera helt manuellt eller halvautomatiskt också. Byggkvalitén är också enklare och de är lätta ofta med en stor andel plast i konstruktionen. Någon vädertätning finns inte här.

Exempel på instegsmodeller: Nikon D3100, D5100, Canon 1100D, 500D, 550D, 600D

Seriös amatör

Till denna kategori hör då de något mer avancerade modellerna som ofta har lånat funktioner och kvalité från semiproffsmodellerna. Lite robustare byggda, men inte vädertätade, några mer finesser, snabbare i bildserietagning, vissa har vikbar skärm, något bättre vid höga iso-tal. Separata rattar för bländare och tid + överhuvudtaget smidigare inställningsmöjligheter.

Exempel på modeller för seriös amatör: Nikon D7000, Nikon D300, Canon 60D,

Semi-proffs

Här märks framför allt en robustare byggkvalité. Flera av kamerorna i denna gruppen är väder-och dammtätade. Här finns också kameror med s.k. fullformatsensor (24x36mm) vilket ger bättre bildkvalité gällande kontrastomfång, brus och detaljåtergivning. Flera kameror här har upplösning på upp till 24 megapixel vilket ger möjlighet att förstora upp bilderna med bibehållen detaljrikedom samt att göra beskärningar med bibehållen kvalité.

Exempel på kameror i den här kategorin: Nikon D700, Canon 7D, Canon EOS 5D MarkII,

Proffs

Här ligger respektive leverantörs toppmodeller. Robusta saker som tål det mesta. Fullformatsensor, hög upplösning, lägre brus vid högt iso, inbyggt batterigrepp, hög hastighet vid seriebildtagning, snabb och  korrekt autofokus.

Exempel på kameramodeller i denna kategorin: Nikon D3s, Canon 1D MarkIV

Vad ska jag välja?

Det finns idag inte några direkt dåliga kameror men allt eftersom kraven på ditt fotograferande ökar och intresset växer kommer du med all sannolikhet att vilja komma upp ett steg bland kategorierna. Det är aldrig fel att börja med en instegsmodell för att se om intresset håller i sig och du blir riktigt “biten” av fotograferandet. Då kan det vara läge att byta upp sig. Finns det ekonomiska möjligheter så är steget upp till s.k. fullformatare värt att ta. Här höjs kvalitén på bilderna avsevärt. Tycker du att din kvalité på bilderna inte blir den du tänkt dig med din nuvarande kamera kan det också vara idé att ta en titt på vad du har för objektiv. Detta ska jag beröra mer i nästa del av fotoutbildningen om kamerautrustning.

Registrera dig på fotoutbildning.com

Vill du framöver få tillgång till extra gratistips och bra priser på fotoutbildning på distans som kommer inom kort (slutet november) så gå in och registrera dig på sidan överst till höger.

Lycka till med ditt fotograferande!

Fotoutbildning – stativanvändning

Stativ måste jag ha det?

Som alla vet som gått fotoutbildning för mig så svarar jag obetingat ja på den frågan. Många tycke sig begränsade av att kånka omkring med ett tungt stativ när det äntligen är dags att komma ut i naturen. Ofta vänjer man sig så småningom när man inser vilka fördelar det ger.

Varför är det så viktigt då? Jag ska ge några av de anledningar jag anser viktigast:

• Först naturligtvis – du undviker skakningsoskärpa vid längre exponeringstider. Ha som mall att du kan ta skarpa bilder på så långa tider som motsvarar din brännvidd t.ex. 50mm, 1/50 sek, 400mm 1/400 sek. Har du VR (vibrationsreducerare) kan du gå ner två steg till. Använd självutlösare eller fjärrutlösare så minskar du ytterligare risken för rörelseoskärpa
• Bildkompositionen. När du väl ställt in hur din komposition ska se ut kan du i lugn och ro fundera på ytterligare inställningar i kameran utan att behöva komponera om bilden igen.
• Det tar lite extra tid att ta bilden, vilket gör att du lugnar ner dig och blir bättre på att komponera bilden.
• Du kan göra bilder på riktigt långa exponeringar och fånga rörelsen i t.ex. vatten eller lövverk.

Är du övertygad? Då återstår bara frågan vilket stativ du ska välja. Mitt råd är att lägga lite pengar på ett stabilt stativ och en bra kulled. Ju längre brännvidd och tyngre utrustning desto stabilare stativ (naturligtvis!).

Här ska du få en länk till en sida som testar ett antal stativ. Här finns lite råd också vad man ska tänka på.

Lycka till!