iso

Så högt kan du skruva upp ditt iso-tal

Det kan ju vara frestande att ge sig på de högre iso-talen för att få en slutartid som inte orsakar oskärpa, särskilt om inte stativet finns med. Var själv ute på en morgonpromenad i dag och hade lämnat stativet hemma (ja du läste rätt, jag hade inte stativet med mig!). Naturligtvis upptäckte jag när jag tittade på bilderna i Lightroom att alla inte var riktigt skarpa trots att iso-talet låg på 400. Innan jag gick in bestämde jag mig för att testa hela batteriet av iso-tal från 200 till 25600 på min D700.Resultatet ser du lite längre ner.

Vad händer när du vrider upp iso-talet?

Din sensor i kameran har hela tiden samma ljuskänslighet oberoende av iso-tal. När du höjer ljuskänsligheten förstärks helt enkelt signalen till sensorn vilket medför att samma exponering uppnås med en kortare slutartid. Kruxet är att det också medför störningar i form av ökat brus. Du kan minimera dessa störningar genom att ställa kameran så att bruset automatiskt reduceras över ett visst iso-tal. Då är väl allt frid och fröjd, eller? Nja, inte riktigt. Brusreduceringen påverkar skärpan negativt och du får heller inte samma färger på de högre iso-talen.

Fotograferar du i RAW?

Om du använder RAW-formatet och bearbetar dina bilder i Lightroom eller Photoshop så har du större möjlighet att fixa bruset än om du bara fotograferar i jpg. Dock försämras skärpan när du reducerar bruset även i dessa program.

Hur gammal är din kamera?

Kamerans ålder har stor betydelse för bruset. På senare år har tillverkarna prioriterat att få ner bruset och de senare modellerna ger betydligt bättre bilder vid höga iso-tal. Jämför man t.ex. Nikons nya D800 mot en äldre variant som D200 så är det en otrolig skillnad. Användbara bilder går att få vid betydligt högre iso-inställning.

Exempel från min morgonpromenad (utan stativ!)

Bilderna fotograferade med Nikon D700 och 24-70 f2.8. Jag har utelämnat 100 iso eftersom det blev rörelseoskärpa på den bilden. Skillnaden mot 200 är inte heller märkbar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tror att du klart och tydligt ser skillnaden. Jag rekommenderar dig att göra en egen test på just din kamera, då det kan skilja en hel del på modeller och ålder på kamerorna.

Kan du inte se kommentarsfältet, klicka här.

Sensorn

Några bra saker att veta om sensorn i din kamera

Ska försöka att reda ut begreppen vad gäller sensorn och dess olika storlekar. För det första, sensorn är den elekroniska mojäng som sitter där filmen satt förut. Den består av ett antal pixlar oftast benämnda “megapixels” eftersom det handlar om ett antal miljoner pixlar som tar emot bildinformationen. T.ex. 16 Mp som alltså är 16 miljoner pixlar.

Så långt är allt väl. Sedan den digitala kameran introducerades har ett antal olika sensorstorlekar set dagens ljus från kompaktkamerans lilla till mellanformatskamerans stora sensor.

Storleken har betydelse!

Ju större sensor desto större (och fler) kan pixlarna vara som tar emot bildinformationen. Det medför att du med en större sensor får:

• en bättre detaljåtergivning
• större dynamiskt omfång (klarar större kontraster)
• mindre brus (störningar i form av ljus-och färgprickar) .
• ett kortare skärpedjup d.v.s. snyggare oskärpa på bakgrunder.

Olika sensorstorlekar – olika bildvinkel.

Vad vi i dag kallar fullformatsensor är en sensor med samma storlek som tidigare småbildsfilm (24x36mm). Dessa finns i de  dyrare kamerorna som t.ex. Nikon D4, D700 och Canon 1D Mark IV. I de flesta andra kameror sitter en sensor som är mindre. Nikon har Aps-C-sensor (23,6×15,7 mm), Canon Aps-C (22,2×14,8 mm). Olympus har valt en ytterligare storlek, Micro fourthirds (17,3×13,0 mm) medan kompaktkamerorna har ytterligare mindre storlek (6,2×4,6 mm).

En större sensor ger en större bildvinkel (du får mer med i bilden). En mindre sensor med samma brännvidd på objektivet gör att du får en mindre bildvinkel (du får med mindre i bilden). Detta kallar man ibland för en brännviddsförlängning, men det är inte riktigt sant. Det är snarare en bildvinkeln som förändras. Se bilden nedan där filmplan är där sensorn sitter. Mörkblå linjer illustrerar ljusinsläpp på en fullformatskamera och de röda en kamera med Apc-sensor. Notera den smalare bildvinkeln på den senare sensorn. Se vidare på http://www.xplane.se/index.php?id=93 där jag lånat bilden.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jämfört med fullformatskameran räknar man fram en s.k. förlängningsfaktor på brännvidden på t.ex. Aps-C-sensorn. Den ligger på 1,5 på Nikon och 1,6 på Canon. Brännvidden 50 mm som vi kallar normal på en fullformat blir då på en Aps-C 35 mm (35 x 1,5= ca 50mm). En 50 mm brännvidd på Aps-C-formatet blir då 75 mm (50×1,5 = 75 mm).

Var det här krångligt så får du ett råd här: Skit i all denna information och ge dig ut och fotografera. Tekniken är inte så viktig att känna till – bildresultatet och din kreativitet är viktigare!

 Om du inte ser kommentarsfältet, klicka här!

 

 

Diopterinställning

Diopterinställning – så får du skarpa bilder

För en tid sedan hade jag en fotokurs där en av deltagarna klagade över att hennes bilder blev oskarpa när hon gick över till att fotografera manuellt. Vad hade hänt? Var det något fel på kameran? Det hade ju blivit helt ok förut (kanske fel på kursledaren:-)). Efter ett tag kom vi fram till att hon nu hade börjat att ställa skärpan manuellt och att det var då som problemet dök upp. Då var det helt plötsligt alldeles klart var felet låg – sökaren var felinställd.

Vad är det som händer?

Jo, när kamerans autofokus får bestämma ställer den in rätt skärpa (får man ju hoppas, finns undantag där också). När du så ska ställa in skärpan själv kanske inte dina ögon stämmer med sökarens inställning. Då måste du göra en diopterjustering.

Gör så här för att justera diopterinställningen:

1. Sätt kameran på stativ
2. Ställ kameran på autofokus och fokusera med mittenfokuspunkten på t.ex. en text. Rikta kameran ca 45 grader mot texten.
3. Låt kameran ställa in fokus på den valda punkten (texten)
4. Samma ställe som kameran har ställt in skärpan på ska du också uppfatta som skarp
5. Vrid på diopterratten (är lite trög) tills du ser det kameran ställt skärpan på som skarpt. Justeringen görs i “snäpp”.
6. När du och kameran är överens om vad som är skarpt i bilden kommer du alltid att få skarpa bilder när du ställer fokus manuellt i framtiden!

De flesta människor behöver göra en liten justering. Om du är långsynt (du behöver optisk hjälp att fokusera på närliggande föremål), behöver du en ‘+’-justering för att få skärpa. Om du är närsynt krävs en ‘-’-justering.

 Om du inte ser kommentarsfältet  klicka här

Minnesluckan

Minnesluckan eller vad du behöver veta om minneskort

Jo minnesluckan är sånt som jag ofta drabbas av. Skämt åsido så ska det här inlägget handla om minneskort och vad som kan vara värt att veta om detta ämne så att du inte drabbas av minnesförlust:-) (Nej, inte nu igen!)

Olika typer av kort

Det finns två korttyper för systemkameror:

• Compact Flash – dessa kort sitter i de lite dyrare semiproffs – proffsmodellerna. Dom är snabbare än SD-kort
• SD-kort sitter i de flesta konsumentkameror. Fungerar på samma sätt som CF-korten men skriver betydligt långsammare.

Utrymme

I dag finns det kort från 2 till 64 GB i en massa olika prislägen. Tycker personligen att det fungerar alldeles utmärkt med kort på 4-8 GB. För stora kort innebär ofta en väldig massa bilder att ta hand om på en gång. Utnyttjar du filmning i systemkameran kan det dock vara nödvändigt att använda korten med mer utrymme då filmen slukar minne.

Snabbhet

Varför ska jag ha ett snabbt minneskort och vad är ett snabbt kort? Här följer en förklaring.

• Fotograferar du mycket seriebildstagning  t.ex. fåglar, djur eller sport? Då är snabbheten viktig. Kamerorna kan ta ett begränsat antal bilder i följd innan det blir stopp för att bilderna ska från kamerans buffert till kortet. Ju snabbare kort desto snabbare går det.
• Fotograferar du i RAW och seriebildstagning är det ännu viktigare då RAW drar ner antalet bilder du kan ta i följd
• Filmar du? Återigen så kräver filmen snabbare minne för att skriva från kameran.
• Tänk på att det inte är någon idé att köpa snabbare minneskort än vad din kamera klarar av att hantera. Kolla i bruksanvisningen.

Snabbheten är uttryckt i MB/sek. När det gäller SD-kort går de alltifrån 2 MB/sek till 45 MB/sek. Ibland ser man att det står klass 2, 4, 6, 10 etc. det motsvarar då skrivhastigheten. UHS-1 är snabbast. Compact Flash har kort som skriver upp till 95 MB/sek. De kan ha lite olika beteckningar som betyder olika snabbhet. Se tabell här:

• 66x – 10 MB/s
• 100x – 15 MB/s
• 133x – 20 MB/s
• 300x – 45 MB/s
• 600x – 90 MB/s
• 633x – 95 Mb/s

 Hantera minneskorten så här

• Formatera kortet i kameran som du använt för att ta bilderna med.
• Ha fler än ett kort och formatera när du sätter i ett nytt i kameran. På så sätt har du kvar de gamla bilderna om något skulle gå snett i datorn
• Köp snabbt kort om du filmar eller fotograferar med seriebildstagning.

Det här inlägget ingår i en serie på fotoutbildning.com där jag tipsar om diverse saker för att du ska bli ännu gladare och nöjdare med dina bilder.

Fotoutbildning on-line

Nu närmar det sig lanseringen av fotoutbildning på distans. Jobbar för fullt med att färdigställa det hela. Blir det inget tekniskt strul (hur skulle det kunna bli det?) så är den färdig i början av december eller kanske i slutet av november.