Sensorn

Några bra saker att veta om sensorn i din kamera

Ska försöka att reda ut begreppen vad gäller sensorn och dess olika storlekar. För det första, sensorn är den elekroniska mojäng som sitter där filmen satt förut. Den består av ett antal pixlar oftast benämnda “megapixels” eftersom det handlar om ett antal miljoner pixlar som tar emot bildinformationen. T.ex. 16 Mp som alltså är 16 miljoner pixlar.

Så långt är allt väl. Sedan den digitala kameran introducerades har ett antal olika sensorstorlekar set dagens ljus från kompaktkamerans lilla till mellanformatskamerans stora sensor.

Storleken har betydelse!

Ju större sensor desto större (och fler) kan pixlarna vara som tar emot bildinformationen. Det medför att du med en större sensor får:

• en bättre detaljåtergivning
• större dynamiskt omfång (klarar större kontraster)
• mindre brus (störningar i form av ljus-och färgprickar) .
• ett kortare skärpedjup d.v.s. snyggare oskärpa på bakgrunder.

Olika sensorstorlekar – olika bildvinkel.

Vad vi i dag kallar fullformatsensor är en sensor med samma storlek som tidigare småbildsfilm (24x36mm). Dessa finns i de  dyrare kamerorna som t.ex. Nikon D4, D700 och Canon 1D Mark IV. I de flesta andra kameror sitter en sensor som är mindre. Nikon har Aps-C-sensor (23,6×15,7 mm), Canon Aps-C (22,2×14,8 mm). Olympus har valt en ytterligare storlek, Micro fourthirds (17,3×13,0 mm) medan kompaktkamerorna har ytterligare mindre storlek (6,2×4,6 mm).

En större sensor ger en större bildvinkel (du får mer med i bilden). En mindre sensor med samma brännvidd på objektivet gör att du får en mindre bildvinkel (du får med mindre i bilden). Detta kallar man ibland för en brännviddsförlängning, men det är inte riktigt sant. Det är snarare en bildvinkeln som förändras. Se bilden nedan där filmplan är där sensorn sitter. Mörkblå linjer illustrerar ljusinsläpp på en fullformatskamera och de röda en kamera med Apc-sensor. Notera den smalare bildvinkeln på den senare sensorn. Se vidare på http://www.xplane.se/index.php?id=93 där jag lånat bilden.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jämfört med fullformatskameran räknar man fram en s.k. förlängningsfaktor på brännvidden på t.ex. Aps-C-sensorn. Den ligger på 1,5 på Nikon och 1,6 på Canon. Brännvidden 50 mm som vi kallar normal på en fullformat blir då på en Aps-C 35 mm (35 x 1,5= ca 50mm). En 50 mm brännvidd på Aps-C-formatet blir då 75 mm (50×1,5 = 75 mm).

Var det här krångligt så får du ett råd här: Skit i all denna information och ge dig ut och fotografera. Tekniken är inte så viktig att känna till – bildresultatet och din kreativitet är viktigare!

 Om du inte ser kommentarsfältet, klicka här!

 

 

Tips för bättre vinterbilder

5 tips för bättre vinterbilder

Äntligen har det blivit lite vinter och det ges möjlighet till härliga turer med kameran i högsta hugg. Har du råkat ut för att dina bilder från vinterturen blir alldeles för mörka eller tog batteriet slut när det var -10 grader ute. Här ska du få några tips om hur du ska lyckas bättre med dina vinterbilder.

Tips 1.

Lita inte på kameran. När solen skiner över ett snöklätt landskap kommer det alldeles för mycket ljus in till kamerans exponeringsmätare med påföljd att kameran underexponerar bilden. Här måste du gå in och justera exponeringen. Du måste vara i läge P, A (Av), S(Tv)  för att kunna göra det. Kompensationen är indelad i tredjedelssteg och du behöver kompensera med minst två tredjedelssteg kanske ännu mer (vrid åt +-hållet ). Fotograferar du i M-läge överexponerar du på motsvarande sätt. När du sedan ska titta på bilden i monitorn, ha gärna visningsfunktionen som genom blinkningar indikerar på om delar i bilden blivit för ljusa. På Nikon heter det “markeringar”, Canon kallar det Highlight alert. Leta i bruksanvisningen hur du ställer in det. Om en stor del av bilden blinkar tar du om den med mindre exponeringskompensation (snabbare tid).

Tips 2.

Ha alltid extrabatteri med dig. Kyla gör batterierna slöa och du kanske bara kan ta hälften av de bilder som batteriet normalt klarar av. Förvara gärna extrabatteriet i en byxficka så det håller värmen.

Tips 3.

Fotografera djur vid matningsplatser. Du kan själv enkelt ordna en matningsplats i trädgården eller på någon plats i skogen. Ta kontakt med någon lokal förening t.ex. en fågelklubb för att kolla om dom har någon matning. Rådjuren matas ofta av jägarna, så där har du också möjlighet att få bilder. Tänk på i alla dessa sammanhang att inte störa djuren.

 

 Tips 4

Sök upp något vattendrag med forsande vatten. Här finns det hur många motiv som helst att plåta. Isens formationer är en outtömlig källa till motiv och i kombination med rinnande vatten kan du få till riktigt läckra bilder.

Tips 5

När du så är färdig och lite smått frusen kommer hem igen, ta inte in kameran direkt i värmen. Detta gäller speciellt om du bara ska in och fika och planerar att ge dig ut igen. Låt hellre kameran stå utanför eller ta in den i ett svalt utrymme först. Det bildas snabbt kondens om du kommer direkt från kylan och in i värmen med kameran och ska du ut igen och kondensen fryser på – då har du problem.

Hoppas dessa tipsen ska ge dig inspiration att övervinna kylan och ge dig ut för att göra en mängd vintriga bilder!

Ser du inte kommentarsfältet, klicka här!

Panoramabilder

Så här gör du för att få till häftiga panoramabilder.

Du har kanske sett de avlånga snygga bilderna någonstans – panoramabilder. Visst kan du beskära en bild så att den blir i panoramaformat, men då förminskar du samtidigt bilden och kan inte förstora upp den i stort format. Nu ska du få gången för hur det går till att göra högupplösta panoramabilder.

Gör så här vid fotograferingstillfället.

1. Kameran på ett stadigt stativ. Se till att stativet står plant (vattenpass kan vara bra)
2. Vrid kameran för stående bilder
3. Prova genom att vrida kameran över hela området du ska fotografera. Se till att den rör sig horisontellt genom hela bilden. Justera kamerapositionen och/eller stativet tills det känns bra.
4. Ställ alla inställningar på manuellt (M-läge och manuell fokusering, vitbalans sol/dagsljus). Bästa resultat får du med RAW-bilder.
5. Mät ljuset på de olika delarna i panoramat och ställ kameran på ett medelvärde. Ställ också in fokus. OBS! Ändra inte värdena mellan exponeringarna.
6. Nu tar du det antal bilder som krävs för att täcka ditt panorama. OBS! Överlappa med ca 1/4 mellan bilderna så att Photoshop kan hitta sömmarna.
7. När du är färdig har du antagligen någonstans mellan 5 och 10 bilder som sedan ska sättas ihop i Photoshop. Se video nedan.

Dessa delbilder har jag använt mig av i mitt panorama.

 

Så här gör du för att lägga ihop bilderna i Photoshop.

 

Lycka till med dina panoramabilder!

Om du inte kan se kommentarsfältet, klicka här!

1000tal

Just passerat 1000 besökare/månad!

Hurra, va kul att så många hittar till min fotoutbildnings-sida! Sista dagarna har det varit över 100 besök/dag, så det blir nya rekord varje dag. Tack till dig som klickat dig hit och jag hoppas att jag kunnat hjälpa till med något av värde för dig. Jag tar gärna emot tips om vad du vill ha hjälp med i ditt fotograferande.

Nästa tips kommer att handla om hur du gör läckra panoramabilder i Photoshop. Håll utkik de närmaste dagarna!

P.S. Gilla sidan på Facebook. Jag lottar ut en gratis fotoutbildning on-line när vi nått upp till 50 gillamarkeringar och snart är vi där!

P.P.S Fågeln på bilden är en stenknäck som hade parkerat sig under fågelbordet.

HDR-bild

Så gör du för att lyckas med HDR-bilden

Här kommer uppföljningen till förra inlägget om HDR-bilder. I denna videon visar jag hur du kan använda Photo Matrix för att fixa till en snygg HDR-bild.
B
Observera att resultatet blir bäst med RAW-bilder som utgångspunkt.

 

Se också förra inlägget här om HDR-teknik

Lycka till!

Om du inte ser kommentarsfältet, klicka här!

Fotoutbildning – HDR

HDR – teknik

Så här fixar du rätt exponering där kontrasterna är så höga att inte kameran kan lösa det i en bild!

Det  finns tillfällen då inte kameran kan återge alla tonerna i en bild. Ett exempel kan vara en kvälls-eller morgonhimmel tillsammans med ett mörkt landskap. Antingen blir himlen helt utfrätt där inga detaljer syns eller blir landskapet för mörkt. Det finns bot för detta, men det kräver lite noggrannhet och efterbehandling i datorn.

Här är tekniken.

1. Ha kameran på ett stadigt stativ
2. Ställ kameran på manuellt både fokus och fotograferingsmetod.
3. Du får bäst resultat om du fotograferar i RAW
4. Mät ljuset med spotmätning i den ljusaste respektive mörkaste delen av bilden.
5. Ta ett antal bilder (minst 3) där du använder de båda värdena du fått samt några mitt emellan
6. Tänk på att detta fungerar inte om motivet förändras mellan bilderna (vissa småförändringar som moln som flyttar sig går att lösa efteråt)

Här nedan ser du fyra bilder som är fotograferade med olika exponeringar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Så här blev resultatet:

 

Bilden är körd i ett program som heter Photo Matix och jag har också ändrat en del i vitbalans och färger. Har du Pototshop CS5 kan du använda det (inte tidigare versioner).

Photomatix kan du ladda ner och testa här. Pro versionen kostar 99 dollar, finns en billigare också som jag inte provat.

I nästa inlägg ska jag ladda upp en video så får du se mer exakt hur jag gjort.

Om du inte ser kommentarsfältet klicka här!

Fotoutbildning – frost

Frost

Inte har det varit många tillfällen att fotografera frost och det där gnistrande vackra. Såg på väderutsikterna för i morgon och då finns det kanske en chans innan nästa attack av mildväder sätter in. Vad är viktigt att tänka på när du ska försöka att få fram de där vackra kristallerna i rimfrosten på växter och grenar? Om vi tänker oss närbilder till att börja med så kan detta vara något att fundera på:

• Varifrån kommer ljuset, motljus, sidoljus eller rent av medljus? Är det direkt solljus?
• Vilken bakgrund väljer du att ha?
• Skärpedjupet.
• Rätt exponering.

 

Vad bjuder den här bilden på för utmaningar?

• Stor bländare för kort skärpedjup. Skärpa endast på några delar.
• Mörk bakgrund. Här kan exponeringsmätaren bli lurad beroende på hur stor del av bilden den mörka bakgrunden upptar d.v.s. bilden kan komma att bli överexponerad. Upptar rimfrosten större delen av bilden kan det faktiskt bli tvärtom. Då kan exponeringsmätaren bli lurad av de ljusa partierna och motljuset och ge en för mörk bild. I bilden ovan fungerade kamerans värden rätt så bra.
• Motljusreflexer i kameralinsen kan ge störningar i bilden. Använd motljusskydd.

 

Det här är samma motiv innan solen har hunnit dit. Däremot belyser morgonsolen en ekskog och åker i bakgrunden.

• Inte så stora problem med exponeringen eftersom bakgrunden är ganska neutral i tonen. Gick på kamerans värde.
• Fortfarande kort skärpedjup för att framhäva vissa delar i motivet
• Bakgrundens varma ton i kontrast till det kalla vita är bildens behållning. Leta gärna upp motiv i skuggan och låt bakgrunden utgöra en skön kontrast.
• Makroobjektiv eller ett tele över 100mm gör det hela enklare.

 

Avslutar med en gräsbild där motljuset ger en fin lyster i frosten. Jag har själv placerat mig i skuggan från ett träd och motljuset i gräset är inte riktigt vasst. Det finns lite buskar som drar ner det lite.

• Kort skärpedjup och 200mm tele – bakgrunden blir lagom oskarp och inte störande.
• Diagonalkomposition ger ett behagligt intryck
• Gick på kamerans exponeringsvärden då motivet var ganska neutralt i tonen.

Gäller som sagt att passa på de dagar det är rimfrost. Det ger ju alltid möjligheter till intressanta och vackra motiv. Lycka till!!!

Om du inte ser kommentarsfältet – klicka här!

Diopterinställning

Diopterinställning – så får du skarpa bilder

För en tid sedan hade jag en fotokurs där en av deltagarna klagade över att hennes bilder blev oskarpa när hon gick över till att fotografera manuellt. Vad hade hänt? Var det något fel på kameran? Det hade ju blivit helt ok förut (kanske fel på kursledaren:-)). Efter ett tag kom vi fram till att hon nu hade börjat att ställa skärpan manuellt och att det var då som problemet dök upp. Då var det helt plötsligt alldeles klart var felet låg – sökaren var felinställd.

Vad är det som händer?

Jo, när kamerans autofokus får bestämma ställer den in rätt skärpa (får man ju hoppas, finns undantag där också). När du så ska ställa in skärpan själv kanske inte dina ögon stämmer med sökarens inställning. Då måste du göra en diopterjustering.

Gör så här för att justera diopterinställningen:

1. Sätt kameran på stativ
2. Ställ kameran på autofokus och fokusera med mittenfokuspunkten på t.ex. en text. Rikta kameran ca 45 grader mot texten.
3. Låt kameran ställa in fokus på den valda punkten (texten)
4. Samma ställe som kameran har ställt in skärpan på ska du också uppfatta som skarp
5. Vrid på diopterratten (är lite trög) tills du ser det kameran ställt skärpan på som skarpt. Justeringen görs i “snäpp”.
6. När du och kameran är överens om vad som är skarpt i bilden kommer du alltid att få skarpa bilder när du ställer fokus manuellt i framtiden!

De flesta människor behöver göra en liten justering. Om du är långsynt (du behöver optisk hjälp att fokusera på närliggande föremål), behöver du en ‘+’-justering för att få skärpa. Om du är närsynt krävs en ‘-’-justering.

 Om du inte ser kommentarsfältet  klicka här

Exponering

Fotoutbildning – Exponeringen

Fick ett tips om att ta upp hur man undviker att t.ex. vita blommor blir alldeles utfrätta mot en mörk bakgrund. Här handlar det om att behärska exponeringstekniken och inte förlita sig på kamerans värden. Kamerans exponeringsmätare tar hänsyn till hela bilden och den vita blomman är kanske bara en liten del av bilden. Då gör den mörka bakgrunden att exponeringsmätaren i kameran blir lurad att ge en ljusare bild än önskvärt.

Här är hur du går tillväga vid en sådan situation:

•  Ställ kamerans fotograferingsläge på manuellt
•  Ställ in önskad bländare beroende på vilket skärpedjup du vill ha.
•  Se till att du underexponerar bilden. Ett ännu bättre alternativ är att ställa in spotmätning på kameran och mäta i de ljusa delarna av bilden
•  När du tittar på resultatet på skärmen, ha markeringar (Nikon) eller högdagervarning inställd. Då kommer de områden  som är helt vita (ingen information) att blinka svart.
•  Om markeringarna visar att det finns utfrätta ytor i bilden, ta om bilden på snabbare tid

 Kamerans begränsning

Kameran är ett fantastiskt verktyg att göra bilder med, men jämfört med det mänskliga ögat så kan den inte uppfatta samma tonomfång från svart till vitt. Det betyder att i vissa lägen blir det nödvändigt att acceptera att t.ex. bakgrunden blir nästan svart för att det ljusaste i bilden inte ska bli för ljust. Det finns en lösning som blivit ganska populärt på senare tid, men som kräver lite dataarbete. Det kallas för HDR (High Definition Range). I nästa inlägg ska jag visa hur det går till.

Ytterligare ett exempel på en bild där påskliljan med kamerans exponeringsmätning skulle blivit alldeles för ljus. Spotmätning i blommans gulaste del resulterade i en bättre bild.

Tvärtom

I bilden på styvmorsviolerna är det i stort sett tvärtom. Här är det viktigt att blommorna får rätt exponering, men omgivningen med solen som skiner genom trädgrenar kan i detta fallet bli utfrätt utan att det gör något för resultatet. Blommorna – huvudmotivet är det viktiga i sammanhanget.

Skönt med lite sommarbilder i vintermörkret eller hur? Hoppas att det har varit till någon hjälp. Nästa gång ska jag visa HDR-tekniken som kan vara en lösning på besvärliga exponeringssituationer.

Ska be att få önska alla en riktigt God Jul!!! Använd kameran flitigt i helgen!

Placering

Kreativ komposition del2 – Placering

Här kommer en video med tips om hur du genom att placera huvudmotivet på ett kreativt sätt (läs inte i mitten) kan göra din bild mer intressant. Även om det då finns lite regler som gyllene snittet och tredelningsregeln som du får veta mer om i videon så innebär det ju inte att du ska låsa fast dig vid dessa. De är bara vägledande. Kreativitet är ju också att bryta mot regler och på sätt skapa nytt.

OBS! Det kan ta en stund att ladda in videon beroende på hur snabb uppkoppling du har.

 

 

Om du inte kan se kommentarsfältet, klicka här!