Dubbelexponering

Trolska skogsbilder med dubbelexponering

Är du lycklig ägare till en kamera som du kan göra dubbel/multiexponeringar med kan du ha mycket roligt för dig och göra bilder där alla möjliga skogsväsen dyker upp. Hade turen härom dagen att möta några av dom.

Dubbelexponering en bild fokus på mossfiguren, nästa i oskärpa

Trippelexponering med skärpa i olika delar för varje exponering

Trippelexponering, en exp. med skärpan på tickan, de två andra med skärpan i olika plan närmre

5 saker att tänka på när du ska fotografera skogens väsen med dubbel/multiexponering.

1. Se till att kameran står inställd så att den kompenserar för det ökade ljusinsläppet.
2. Om du ska uppnå ovanstående effekter, använd största bländare
3. Använd stativ (nu igen!)
4. Kan inte din kamera dubbelexponera (Canon har inte den finessen) så kan du alltid ta flera exponeringar och lägga ihop dom i olika lager i Photoshop.
5. Du behöver ofta fixa till kontrasten efteråt
6. Prova med olika brännvidder. Bilderna ovan är fotograferade med brännvidder från 200-300mm.

Lycka till med dina skogsväsen!

Om du inte an se kommentarsfältet, klicka här!

Långa slutartider

Fototips – vatten och långa slutartider

Nu vårflodstider kan det kanske locka att få till det där mjölkiga vattnet i vattenfallet eller vid havet. Här kommer några tips om vad du bör tänka på.

7 tips för rörelse i vatten

1. Passa på när det är svagt ljus t.ex. morgon eller kväll
2. Du ska sträva efter en slutartid på ca 1/8 – 1 sekund. Ju längre tid desto mjölkigare vatten. Om det är vågor vid havet kan du köra på upp till ca 15 sek
3. Blända ner så att du får lång exponeringstid, minsta bländare om det behövs (de flesta objektiv presterar sämre vid riktigt små bländare så testa punkt 4 först)
4. Ställ kameran på lägsta ISO-tal för att förlänga slutartiden
5. Om slutartiden ändå blir för kort kan ett gråfilter som du håller eller skruvar på objektivet komma till användning. Finns flera olika mörkhetsgrad.
6. Använd stativ (har jag nämnt det någon gång förut tro?)
7. Använd fjärrutlösare eller kamerans självutlösare för att minska risken för oskärpa

Ramhultafallet, 55 mm, F11, 1 sek, iso 200

Fors, 62mm, F22, 0,4 sek, iso 100.

Isrörelser, 66mm, F16, 30 sek, iso100

Vågor, Bua, 62mm, F16, 15 sek, iso100

 Lycka till  med vattenleken!

Om du inte kan se kommentarsrutan, klicka här

Beanbag

Bönpåse – Tips från Kristina

Kristina Eriksson, Hyssna har kommit med ett jättebra tips som jag återger här:

Skärpa

5 sätt att få skarpa bilder

I helgen skulle jag testa ett nyinköpt begagnat telezoom (Sigma 100-300 f4). Jag gjorde som jag brukade – använde trådutlösare med kameran på ett stadigt stativ. Fick nästa en panikkänsla när jag förstorade upp bilden på kamerans skärm och den var oskarp trots att bländare var f11! Har jag blivit pålurad ett riktigt skitobjektiv? Nåväl, måste ju testa en gång till med uppfälld spegel och ser man på nu blev det skarpt! Tänkte genast att det här måste jag ju dela med mig av. Här nedan ser du ett utsnitt av bilden (RAW-bild som är helt obearbetad). Klicka på bilderna så ser du skillnaden ännu tydligare.

Med uppfälld spegel

Utan uppfälld spegel

Så här kommer några 5 råd för att dina bilder ska bli så skarpa som du vill ha dom.

1. Använd ett stadigt stativ. Här gäller regeln; Ju längre brännvidd desto stadigare stativ. Se tidigare artikel om stativ här.
2. Använd fjärrutlösare, trådutlösare eller självutlösare. Detta är speciellt viktigt vid längre exponeringstider (under 1/125sek). När du trycker ner avtryckaren åstadkommer du rörelseoskärpa.
3. Fäll upp spegeln. Se ovanstående exempel. Det fungerar lite olika på olika kameror. Nikon D700 har ett speciellt läge på ratten som man ställer matningen med som heter Mirup (mirror up). Då använder du fjärr/trådutlösare och trycker en gång för att fälla upp spegeln och ytterligare en gång för att exponera bilden. På andra kameror kanske du måste gå in i menyn för att aktivera uppfällning av spegeln.
4. Använd inte mindre bländare än du behöver. Det finns ett optiskt fenomen som heter diffraktion och som innebär att ju mindre bländaröppningen är desto större risk för oskärpa över bilden. Detta är speciellt tydligt på billigare objektiv men kan även synas på lite proffsigare exemplar fast inte lika tydligt. Som regel kan man ange att om det inte behövs köra en mindre bländare än f16 eller ännu hellre f11. Bäst presterar objektiven runt f8. Detta får ju då alltid bli en kompromiss med risken för att inte bilden blir skarp rakt igenom p.g.a. det kortare skärpedjupet.
5. Använd inte högre iso-tal än nödvändigt. Vi har idag mycket stora möjligheter att kunna ta bilder i ljussvagare miljöer än när vi hade film i kameran. Dock är det ju så att kvalitén försämras raskt vid iso-tal över 800. En grundregel är att hålla sig på iso 200. Då får du brusfria bilder med bibehållna färger. Vid högre iso-tal ökar bruset och färgerna försämras. Ibland har dock nöden ingen lag och det är bättre att komma hem med en lite sämre bild än ingen alls. Ju nyare kamera desto bättre är den också på att hantera höga iso-tal.

Några tips för att få skarpa bilder och ett slutord får ju bli då följande: Fotografera i RAW-format så har du större möjlighet att förbättra din bild, men en bild med rörelseoskärpa är i stort sett omöjlig att få skarp i efterhand.

Om du inte ser kommentarsfältet, klicka här!

Ditt bästa fototips

Ditt bästa fototips!

Denna veckan tänkte jag ge dig som läser min blogg möjlighet att dela med dig av ditt bästa fototips. Har du något knep eller tricks som du tar till för att få dina bilder som du vill? Det kan vara allt från något du testat när du fotograferar till ett knep i Photoshop eller Lightroom. Eller ett tips om utrustning som du är nöjd med, fotoryggsäck, stativ, objektiv etc. Vad som helst som du känner att du vill dela med dig av.

Gör så här

Du kan skriva direkt i kommentarsfältet om det inlägget inte är för långt. Du kan också skicka ett mejl där du förutom text kan skicka med en bild. Jag kommer att sammanställa alla tipsen på en sida med namnet “Fototips från läsare”. Skicka mejlet till info@innature.eu. Skriv fototips i ämnesraden.

Välkommen med ditt fototips!

Om du inte kan se kommentarsfältet klicka här!

Rörelse

4 sätt att skapa rörelse i en bild

Ett sätt att skapa mer intresse och spänning i dina bilder är att utnyttja rörelsen. Hört många som har den föreställningen att en bild ska minsann vara skarp annars är det inget att ha! Personligen känner jag inte alls igen det. Det är ofta de där bilderna där rörelsen har fångats på ett magisk sätt som tilltalar mig.

Frysa rörelsen

Ok, vi tar det ändå från början, för ibland kan det ju vara helt i sin ordning att bilden är skarp fastän motivet är i rörelse. Det krävs ofta snabba tider då och i värsta fall ett högt iso-tal som kan dra ner kvalitén på bilden. Här nedan ser du ett exempel på en fryst rörelse:

Skrattmås som precis ska lyfta, 1/250 sek, f5, iso 200, 400mm

Älgkalv på språng, 1/200 sek, f4, iso 400, 380mm

 Panorering

Om vi då vill åstadkomma lite mer liv i bilden och utnyttja rörelsen till vår fördel, hur gör man då? Ett utomordentligt bra sätt är att panorera d.v.s. följa motivets rörelse samtidigt som man exponerar. Här gäller det att experimentera fram en lämplig slutartid. Givet är att ju snabbare motivet rör sig desto snabbare tid kan användas. Tider från 1/15 uppåt 1/60 sek. kan vara lämpliga att börja med. Resultatet blir en bakgrund med oskärpa som förstärker rörelsen.

Rådjur på språng, 1/50 sek, f4, iso 400, 400mm

Hästkrafter, 1/10 sek, F5.6, iso 250, 200mm

 Långa exponeringstider

Att utnyttja vattnets rörelse är ett vanligt sätt att skapa en bild som är något annat än det vi ser i verkligheten. Vattenfall hör ju då till favoriterna för många. Jag har ofta kusten och vågorna som ett alternativ. Sena sommarkvällar/nätter med slutartider uppåt 30 sekunder ger speciella bilder. För att få tillräcklig långa slutartider kan det vara lämpligt att ställa iso så lågt som möjligt och använda en liten bländare. Ett gråkort hållet framför linsen kan hjälpa till att förlänga slutartiden.

Näsbykrok, Åsa, 3 sek, f22, iso 100, 24mm

Strand i Bua, Halland, 25 sek, f16, iso 100, 66mm

 Kreativ rörelseoskärpa

Den rubriken kan ju ursäkta många oskarpa bilder:-) Skämt åsido så kan man uppnå riktigt spännande resultat genom att röra kameran på olika sätt. Ett vanligt sätt är ju då att t.ex. i en skog röra kameran upp och ner längst stammarna samtidigt som man exponerar. Ofta når man bäst resultat genom att ha en exponeringstid på runt 2 sek och hålla kameran still den första sekunden för att sedan mjukt röra den i stammarnas riktning. Denna rörelse kan kombineras eller ersättas med en framåtriktad rörelse med kameran (se bilden nedan).

Trollskog, 1.6 sek, f22, iso 200, 60mm. Kameran still + rörelse framåt

Höstskog, 1.6 sek, F22, iso 200, 66 mm. Rörelse framåt uppåt.

 Ut och testa nu! Lycka till!

Kolla gärna in Tammy Bergströms här bilder på måsar i rörelse

Kan du inte se kommentarsfältet, klicka här!

Sensorn

Några bra saker att veta om sensorn i din kamera

Ska försöka att reda ut begreppen vad gäller sensorn och dess olika storlekar. För det första, sensorn är den elekroniska mojäng som sitter där filmen satt förut. Den består av ett antal pixlar oftast benämnda “megapixels” eftersom det handlar om ett antal miljoner pixlar som tar emot bildinformationen. T.ex. 16 Mp som alltså är 16 miljoner pixlar.

Så långt är allt väl. Sedan den digitala kameran introducerades har ett antal olika sensorstorlekar set dagens ljus från kompaktkamerans lilla till mellanformatskamerans stora sensor.

Storleken har betydelse!

Ju större sensor desto större (och fler) kan pixlarna vara som tar emot bildinformationen. Det medför att du med en större sensor får:

• en bättre detaljåtergivning
• större dynamiskt omfång (klarar större kontraster)
• mindre brus (störningar i form av ljus-och färgprickar) .
• ett kortare skärpedjup d.v.s. snyggare oskärpa på bakgrunder.

Olika sensorstorlekar – olika bildvinkel.

Vad vi i dag kallar fullformatsensor är en sensor med samma storlek som tidigare småbildsfilm (24x36mm). Dessa finns i de  dyrare kamerorna som t.ex. Nikon D4, D700 och Canon 1D Mark IV. I de flesta andra kameror sitter en sensor som är mindre. Nikon har Aps-C-sensor (23,6×15,7 mm), Canon Aps-C (22,2×14,8 mm). Olympus har valt en ytterligare storlek, Micro fourthirds (17,3×13,0 mm) medan kompaktkamerorna har ytterligare mindre storlek (6,2×4,6 mm).

En större sensor ger en större bildvinkel (du får mer med i bilden). En mindre sensor med samma brännvidd på objektivet gör att du får en mindre bildvinkel (du får med mindre i bilden). Detta kallar man ibland för en brännviddsförlängning, men det är inte riktigt sant. Det är snarare en bildvinkeln som förändras. Se bilden nedan där filmplan är där sensorn sitter. Mörkblå linjer illustrerar ljusinsläpp på en fullformatskamera och de röda en kamera med Apc-sensor. Notera den smalare bildvinkeln på den senare sensorn. Se vidare på http://www.xplane.se/index.php?id=93 där jag lånat bilden.

Jämfört med fullformatskameran räknar man fram en s.k. förlängningsfaktor på brännvidden på t.ex. Aps-C-sensorn. Den ligger på 1,5 på Nikon och 1,6 på Canon. Brännvidden 50 mm som vi kallar normal på en fullformat blir då på en Aps-C 35 mm (35 x 1,5= ca 50mm). En 50 mm brännvidd på Aps-C-formatet blir då 75 mm (50×1,5 = 75 mm).

Var det här krångligt så får du ett råd här: Skit i all denna information och ge dig ut och fotografera. Tekniken är inte så viktig att känna till – bildresultatet och din kreativitet är viktigare!

 Om du inte ser kommentarsfältet, klicka här!

Panoramabilder

Så här gör du för att få till häftiga panoramabilder.

Du har kanske sett de avlånga snygga bilderna någonstans – panoramabilder. Visst kan du beskära en bild så att den blir i panoramaformat, men då förminskar du samtidigt bilden och kan inte förstora upp den i stort format. Nu ska du få gången för hur det går till att göra högupplösta panoramabilder.

Gör så här vid fotograferingstillfället.

1. Kameran på ett stadigt stativ. Se till att stativet står plant (vattenpass kan vara bra)
2. Vrid kameran för stående bilder
3. Prova genom att vrida kameran över hela området du ska fotografera. Se till att den rör sig horisontellt genom hela bilden. Justera kamerapositionen och/eller stativet tills det känns bra.
4. Ställ alla inställningar på manuellt (M-läge och manuell fokusering, vitbalans sol/dagsljus). Bästa resultat får du med RAW-bilder.
5. Mät ljuset på de olika delarna i panoramat och ställ kameran på ett medelvärde. Ställ också in fokus. OBS! Ändra inte värdena mellan exponeringarna.
6. Nu tar du det antal bilder som krävs för att täcka ditt panorama. OBS! Överlappa med ca 1/4 mellan bilderna så att Photoshop kan hitta sömmarna.
7. När du är färdig har du antagligen någonstans mellan 5 och 10 bilder som sedan ska sättas ihop i Photoshop. Se video nedan.

Dessa delbilder har jag använt mig av i mitt panorama.

Så här gör du för att lägga ihop bilderna i Photoshop.

Lycka till med dina panoramabilder!

Om du inte kan se kommentarsfältet, klicka här!

HDR-bild

Så gör du för att lyckas med HDR-bilden

Här kommer uppföljningen till förra inlägget om HDR-bilder. I denna videon visar jag hur du kan använda Photo Matrix för att fixa till en snygg HDR-bild.
B
Observera att resultatet blir bäst med RAW-bilder som utgångspunkt.

Se också förra inlägget här om HDR-teknik

Lycka till!

Om du inte ser kommentarsfältet, klicka här!

Fotoutbildning – HDR

HDR – teknik

Så här fixar du rätt exponering där kontrasterna är så höga att inte kameran kan lösa det i en bild!

Det  finns tillfällen då inte kameran kan återge alla tonerna i en bild. Ett exempel kan vara en kvälls-eller morgonhimmel tillsammans med ett mörkt landskap. Antingen blir himlen helt utfrätt där inga detaljer syns eller blir landskapet för mörkt. Det finns bot för detta, men det kräver lite noggrannhet och efterbehandling i datorn.

Här är tekniken.

1. Ha kameran på ett stadigt stativ
2. Ställ kameran på manuellt både fokus och fotograferingsmetod.
3. Du får bäst resultat om du fotograferar i RAW
4. Mät ljuset med spotmätning i den ljusaste respektive mörkaste delen av bilden.
5. Ta ett antal bilder (minst 3) där du använder de båda värdena du fått samt några mitt emellan
6. Tänk på att detta fungerar inte om motivet förändras mellan bilderna (vissa småförändringar som moln som flyttar sig går att lösa efteråt)

Här nedan ser du fyra bilder som är fotograferade med olika exponeringar.

F18, 1/60 sek, iso 200

F18, 1/80 sek, iso 200

F18, 1/125 sek, iso 200

F18, 1/200 sek, iso 200

Så här blev resultatet:

HDR-bild genom Photomatix

Bilden är körd i ett program som heter Photo Matix och jag har också ändrat en del i vitbalans och färger. Har du Pototshop CS5 kan du använda det (inte tidigare versioner).

Photomatix kan du ladda ner och testa här. Pro versionen kostar 99 dollar, finns en billigare också som jag inte provat.

I nästa inlägg ska jag ladda upp en video så får du se mer exakt hur jag gjort.

Om du inte ser kommentarsfältet klicka här!